Mer TCC - behandlingsförslag

Obs, varning för massivt inlägg med bara logopedi.

Åhh, det finns så mycket att berätta. Idag har vi varit tillbaka på TCC för att titta på när en annan grupp logopedstudenter jobbade med patienterna med Huntingtons. Studenterna som har praktik där är där under 12 veckor, tror det är två halvdagar i veckan med två patientsessioner á 40 minuter per dag. De har två olika handledare, Alicia och Peter, som de alternerar mellan. När de kommer dit samlas hela gruppen på 5-6 logopedstudenter och handledaren i handledarens rum. Där lämnar de in dagens hög med massa reports de skrivit sedan föregående gång (de dokumenterar och skriver grejer till skolan in absurdum), sedan går de igenom behandlingsplanen för dagens patienter. Efter det är det dags för behandlingen som sker i allrummet. De sitter alltså vid olika bord i samma rum med var sin patient och har terapi samtidigt. Och samtidigt står TVn på och andra patienter sitter i rummet. Som sagt, väldigt annorlunda mot hemma. 

En annan sak som är väldigt annorlunda är att studenterna måste tillverka allt material de använder till behandlingen helt själva. Från scratch. Det måste ta massor av tid men det var väldigt kul att se alla kreativa idéer de hade. All behandling är gjord speciellt utifrån att passa patientens behov och intressen (ni vet det där med frontal påverkan, brist på motivation och så). Till exempel fick en patient göra Broadway Bingo med bingobricka med olika broadwayshower, han fick sedan frågor där svaren var olika shower och så samlade han bingo på det sättet. Han fick läsa frågorna och säga svaren samtidigt som han använde olika strategier för att öka förståeligheten (dysartriterapi), det fungerade också som samtalsunderlag och för att locka fram längre yttranden (språkstimulans).

Det har blivit superpopulärt att använda iPad i logopedbehandling här och vi fick se två studenter som hade behandling med hjälp av detta. En student hade förberett ett gäng bilder med foton på skådespelare och scener från filmer som hon ställde frågor kring och samtalade till (också både dysartriterapi och språkstimulans). En annan student hade förberett frågor kring film och litteratur med tre svarsalternativ. Patienten fick sen säga svaret och sen bygga en fullständig mening utifrån svaret. Ex. Vilken högt betalda barnskådespelare spelade huvudrollen i filmen ensam hemma? A: Dakota Fanning B: Macaulay Culkin C: Shirley Temple. Svar: Macaulay Culkin var den högt betalda barnskådespelaren... (dysartriterapi och språkstimulans).

Med en annan patient gjorde logopedstudenter "vem är jag?"-leken där man får en kändis och man ska ställa frågor till den andra för att lista ut vem man har fått. Ex. Är det en sångerska? Är hon blond? Är hon... Är det Tina Turner? (dysartriterapi, språkstimulans). Den här studenten hade också föreberett citat från filmer som patienten fick läsa och sen gissa vilken film de kom från.

Idag hade de även en grupp för mer pragmatisk träning. Idag spelade de Family Feud som är ett spel där man är i lag och så får man en fråga, exempelvis "vilken typ av plagg hittar man i tvättkorgen efter ett wrestlingevent" eller "vad vill man inte hitta under sängen?". Dessa frågor har tidigare besvarats av en massa människor och man ska gissa vilka svar som var vanligast förekommande och så kan man diskutera kring det. Väldigt ofta blev det att alla deltagare svarade inom samma semantiska kategori som det första svaret; ex. "vad vill man inte hitta under sin säng?" bugs, ants, insects, cockroaches etc. Eller "vad blir man oftast jagad av i filmer?" Orkaner, tornados, stormar, jordbävningar. Studenterna fick då försöka få in dem på andra spår och även försöka få dem att interagera mellan varandra.